Nu när utställningar, flyttstädningar, gigg och en hel hög med stress är avklarat så känner jag att det är hög tid att skriva något med lite mer innehåll igen (Jag vill ha choklad!). Idag satt jag och lekte lite med tanken att om Gud nu finns, vilka gillar han mest? Vilka kommer till hans happy land och vilka åsikter blir favoriserade? Det här skriver jag i två delar, eftersom att den första delen (den här) är mest lite tankelek från min sida och i medan den andra ska jag beta jag dra ett gäng exempel på varför gud borde gilla ateister bättre.

*Trumvirvel* here goes.

En del kristna, inte minst de älskvärda fundamentalisterna, tycker om att se den här blinda och analyslösa tron som ett test inför gud. "Vetenskapliga bevis" är blott något som herren har planterat för att avleda oss från så att han vet vilka som verkligen förtjänar att ta sin plats i himlen (vilket totalt säger emot det här med att han är allsmäktig och allvetande, men vi ignorerar det för stunden.) Även saker som dinosaurieskelett, samt allt annat som kan dateras äldre än 6000 år, är också planteringar för att testa oss. För jorden är ju sex tusen år gammal, det är självklart.

Nu kommer grejen med det här. Vi vänder på steken.

Om vi ska se på Guds karaktärsdrag så kan han liknas mycket en förälders. Uppenbarligen är det vi gör viktigt för honom då han antingen kommer låta oss leva i happy land/ brinna i all evighet beroende på våra val och vår tro, en bedömning av våran karaktär. Han anstränger sig även för våran skull, exempelvis att svara på våra böner och lätta vårat samvete genom bikt. Trots att han inte har något problem med att sätta oss i eviga plågor älskar han oss och vill att det ska gå bra för oss.

Som en farsa med relativt goda drag vill man förmodligen att ens barn (skapelse) göra bra ifrån sig. Man vill han säkert att hans barn blir kreativa, produktiva, smarta och allmänt duktiga på det de gör. Om han enbart skulle gilla folk för att dom tror på honom/ låtsas tro på honom (jag ska snacka om Pascal sen) skulle han vara relativt omogen, och det är en egenskap som en så perfekt varelse inte bör ha.

Om vi nu utgår från de här ganska rimliga dragen för en individ i den här positionen, skulle inte sannolikheten vara betydligt större att präster, heliga skrifter, bombdåd, och absurda ritualer var de som skulle avleda vår tro, istället för dinosaurieskelettet? Skulle inte en skapare tycka bättre om en son/dotter som tänker själv och anstränger sig för att ta reda på saker och utvecklas kontra en son/dotter som tar en slumpmässig förklaring direkt ur det blå utan att ge den någon kritik och tänka över ifall det faktiskt stämmer?

Nu tror jag inte att någon förälder skulle vara ett sånt svin att de skulle skicka sina barn att plågas i eviga lågor. Men den här killen är tydligen tvungen att välja, och är jävligt hård. Så vad tror ni, skulle han favorisera de självständiga, intelligenta och framåtsträvande individerna, eller skulle han favorisera de som blint dyrkar honom och baserar sin världsbild på ett gäng skitgamla skrifter?

-Herr Kratta