Jag skulle likagärna kunnat kalla det här inlägget för “Om friskolor”, men det hade inte varit lika kul.

De senaste åren, inte minst under min egen gymnasiegång, har antalet friskolor och sökande till friskolor ökat drastiskt. Det känns egentligen överflödigt att visa upp statistik för detta men här är ettpar artiklar som noterar det.

http://www.uppsala.se/sv/Utbildningbarnomsorg/Gymnasium/Gymnasieintagning/Intagningsstatistik-/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-valjer-friskola-pa-gymnasiet-1.1089919

Visserligen bara på lokal ort, men jag har varken tid eller lust att sitta och googla fram något mer övertygande.

Hur som haver, som titel antyder är jag inte särskillt posstiv gentemot friskolor, inte heller annan privatisering av sektorer och industrier där kvaliten är mycket viktig. Om korvbröden blir lite äckligare och företaget tjänar någara ören mer är det en ganska travial sak, men om utbildning försämras kommer det ha stora konsekvenser.

Grejen med friskolor och privatisering av kommunala skolor är att de plötsligt blir vinstdrivande företag. Kommunala skolar ser sin verksamhet som en investering, de vet att många kommer jobba inom samma ort och tack vare att de utvecklar en komputens kommer orten bli rikare. Båda varrianterna har ett egetintresse, men de kommunala ger en hållbar utveckling för samhället medan friskolorna har ett större intresse för profit.

Så hur profiterar man på att utbilda människor? Hur blir vinsten maximal? Friskolor finansieras förvisso av kommunen men det ska självklart finnas en motivation för de som driver dem, att käna pengar.

Ska man öka profiten gäller det att ha så lite utgifter så möjligt, mindre lärare, midre material, kanske tillochmed sponsrat material. Det är sånna här faktorer som bidrar till att utbildningen blir sämre och, även om eleverna eventuella har lika höga betyg (mer om det en annan gång) så kommer de ha en lägre komputens och kunskap, eftersom att de inte har haft en utbildning av samma kvalitet. Min bror gick på John Bauer ett år under gymnasiet (han hoppade sedan av i behov av en mer givande utbildning). Under denna tid berättade han bla att under sina 3 ½ timmar långa lektioner kanske de bara hade en lärare under en timme. Läraren fyller en stor funktion som intruktör och kan som pedagog förtydliga och förklara fakta, med andra ord hjälper en lärare att lära. Jag är övertygad om att mindre tid med lärare ger sämre resultat, och dessutom är det ingen som kollar om man sitter och snackar skit med sina polare istället för att läsa (det gjorde vi iallafall när läraren inte var där. Skolan bör ha så lite aukoritet så möjligt och det är elevens jobb att ta eget ansvar, men jag tror läraren blir ett stöd för att koncentrerar sig på sina studier.)

Det andra stora problemet jag vill ta upp är skolmaterialet. Det finns två sätt att spara in på det; antingen inte köpa något eller använda sponsrat material (okej, och wikipedia). Mindre material, inte minst i de praktiskta ämnen, gör att man har mindre information och verktyg att använda sig av när man lär sig eller skapar, och ger en svagare grund att stå på. Det är kanske ingen katastrof, man kan ju alltid googla, men det är svårare att vara källkritisk. Att ha lite material inom praktiska ämnen har en mer förödande betydelse, jag menar hur kul är det att gymnastik med två rockringar och bild med bit kartong och några gamla kritior?

Det otäckaste är när skolor använder sig av sponsrat material. Skulle jag ha ett företag som tillverkar korvbröd (jag gillar korvbröds exemplet av någon anledning) så gynnar det självfallet oss om vi kan skriva en bok eller ett häfta i hemkunskap som ger en possitivare bild av våra kritivita snabba-kolhydrats-bröd-utan-någon-egentlig-näring en mer possitiv bild, det skulle såklart öka försäljningen. Det ger en stark motivation till att lämna ute vital information och kanske tom använda falsk statistik och fakta. Det är inte bra utbildning.

Det tredje problemet är att de kommer undan med det. Så länge friskolorna har elever som söker till dem får de bidrag av kommunerna. Självfallet skulle en friskola inte få arbeta vidare om de bara hade studenter som gick ut med enbart IG:n, men som vi alla vet är gymnasiebetyg inte särskillt objektiva. Friskolorna är jätteduktig på att göra reklam för sina utbildningar, jag vet många i min högstadieklass som sökta John Bauer för att ”man fick sin egen dator”. Kvaliten på utbildningen påverkar inte friskolornas inkomst utom i extremfall.

Jag känner att det här inlägget inte blev superbra och en smula rörigt. Hur som haver vill jag binda ihop det såhär: institutioner och företag som har egentintressen och är oberoende av kvaliten på sin produkt eller tjänst kommer alltid försöka göra den så billig så möjlig. Det är ekonomiskt gynnsamt att producera skit. Utbildning är det viktigaste vi har, det är det som hela landets välfärd och utveckling bygger på. Försämmras den kommer våra ekonomiska och sociala förhållanden försämras. Kanske inte idag, men om tjugo, trettio år.

-Herr Kratta